fredag 6 februari 2009

Protein

Proteiner är uppbyggda av aminosyror. Katten behöver 20 st olika aminosyror och av dessa är 10 st essentiella aminosyror dvs. katten kan inte syntetisera tillräckliga mängder själv och måste därför få i sig dem via maten.

Protein behövs bla. för att bygga upp muskler, senor och ligament men hos katten är protein tillsammans med fett den primära energikällan. Enzymer, hormoner och neurotransmittorer är ofta proteiner/aminosyror.

Om man ger ett allätande djur en proteinfattig kost kommer den att spara på aminosyrorna genom att minska på aktiviteten hos aminosyratransferas och andra enzymer som är inblandade i nedbrytning av protein. Detta sker inte hos katten om man ger den proteinfattig mat. Vetenskapliga studier har visat att katten har en väldigt begränsad förmåga att anpassa proteinnedbrytningen efter mängden protein i maten. Katten fortsätter att använda protein som energikälla (även för andra ändamål) även när maten bara innehåller små mängder protein. Man skulle kunna säga att allätare tex. människan har en "av-och-på-knapp" för proteinkatabolism medan katten saknar en sådan.

De bytesdjur som utgör kattens naturliga kost innehåller mycket protein, måttliga mängder fett och väldigt lite kolhydrater. Antagligen har denna kost inneburit att katten aldrig behövt en "av-och-på-knapp" för proteinkatabolismen, den har hela tiden fått i sig mycket protein via kosten och därför har det aldrig funnits ett behov av att kunna slå av proteinkatabolismen.

Förutom kattens generellt större behov av aminosyror finns det några specifika aminosyror som katten har särskilt stort behov av och det är aminosyrorna arginin, cystein, metionin och taurin.

Arginin

Denna aminosyra behöver katten bla. för att kunna omvandla ammoniak till urinämne, för att öka utsöndring av endokrina vätskor och för att kunna binda kväve. Brist på arginin leder till att katten drabbas av hyperammonemi (salivering, neurologiska abnormaliteter, kräkningar, stelkramp och koma) och katten kan dö bara några timmar efter att symptomen visat sig. Katter som äter en köttbaserad kost löper dock ingen risk för att drabbas av argininbrist eftersom animalisk vävnad innehåller stora mängder arginin.

Cystein och metionin

Det finns många olika förklaringar till varför katten har särskilt stort behov av dessa två aminosyror, men det huvudsakliga skälet till det är att de är glukogena aminosyror som bryts ner till pyruvat som oxideras och förser katten med energi. Hos hundar och andra djur fyller metionin och cystein många funktioner, men omvandlas främst till taurin, homocystein och S-adenosyl-metionin och dess metaboliter, vilka är viktiga antioxidanter som bekämpar fria radikaler.

Utöver nämnda funktioner är kattens cysteinbehov stort pga. produktionen av hår och felinin, en svavelinnehållande aminosyra man finner i urinen hos katter. Felininets funktion är i stort sett okänd, men det kan vara viktigt för revirmarkering.

Både metionin och cystein finner man i stora mängder i animalisk vävnad så brister är ovanliga hos katter som äter en köttbaserad kost. Brist kan dock uppstå hos anorektiska katter och katter som äter mat innehållande vegetabiliskt protein. Metionin- eller cysteinbrist visar sig ofta genom dålig tillväxt hos kattungar eller dermatos och dålig päls hos vuxna katter.

Taurin

Taurin är en svavelinnehållande beta-aminosyra; men den är essentiell för syn, kardiovaskulär muskelfunktion och normal funktion hos nerv-, reproduktions- och för immunsystemet.

Taurin är essentiellt för katten eftersom den inte kan syntetisera tillräckliga mängder av taurinets föregångare (metionin och cystein). De enzym som behövs för taurinsyntes (cysteindioxygenas och cysteinsvavelsyradekarboxylas) har mycket låg ktivitet hos katt. Hos katten sker en konstant taurinförlust till gallan då endast taurin kan binda gallsyror. För att komplicera det ytterligare är kattens taurinbehov beroende av många faktorer bla. men inte enbart proteinkällan (taurin finns i animaliskt protein men måste tillsättas när kosten innehåller vegetabiliskt protein), den kommersiella bearbetningen (upphettning minskar taurinets biotillgänglighet), mängden svavelinnehållande aminosyror i kosten (taurin syntetiseras från svavelinnehållande aminosyror [metionin och cystein], även om katten inte kan tillgodose sitt behov på detta sätt) och mängden kostfiber i maten (fiberrik kost kräver mer taurin).

Taurinbrist orsakar dilaterad kardiomyopati, retinal degeneration samt reproduktionsstörningar (missfall, deformerade kattungar).

Kan man då komplettera med vegetabiliskt protein när man sett till att maten innehåller tillräckligt mycket essentiella aminosyror? Det kan man, men man bör ha klart för sig att olika slags protein har olika biologiskt värde för katten dvs. kattens kropp kan tillgodogöra sig proteiner olika bra.

Inget protein har 100 % biologiskt värde, men ägg kommer närmast. Ägg anses kunna ha så högt biologiskt värde som 95 %. Av de vegetabiliska proteiner man ofta hittar i kommersiellt foder ligger ris bäst till, men majs, som är det i särklass mest använda har (tillsammans med tex. vetegluten och bönor) ett biologiskt värde på 65%. Det kan jämföras med de vanligaste animaliska proteinkällorna kyckling och fisk som ligger på 80%.